Skrik tillbaka?

Jaha.... Imorse när jag lämnade Molly på dagis så var hon riktigt ledsen när jag gick därifrån. Det är så hjärtskärande när hon ropar - mammaaaa. Och man kan inte göra annat än gå därifrån. Ont är det vad det gör!

Jag blev förvånad över att hon började skrika efter mig.. Hon har inte gjort det det senaste halvåret... och då har vi ändå lämnat henne på dagis varje dag. Jag hoppas det här var en engångsföreteelse!


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0